Äntligen..

To be the witch I am 🖤 Skönt när saker hamnar på plats. Att känna att jag är på rätt väg i livet. Att andas rätt, att leva rätt. Känna. Skratta. Gråta. Ge och ta emot. Att våga leva det liv jag så innerligt önskar.

Häxtid.

Att känna tacksamhet för allt som kommit. För allt jag skördat. För uppvaknandet. Frigga. Tilliten. Att låta häxan inom mig komma fram. Synas. Märkas. Äntligen börjar jag känna mig fri…

Följ gärna mitt häxinstagram: lilithahex 🖤

Lilitha Hex

Wroom, wroom, my darling broom…

Wroom, wroom, my darling broom 🖤 Idag börjar en ny fas i livet. En ny början. En ny resa. Mot hemliga mål. Jag förbereder min kvast. Jag ska olja in den. Smycka den.

Häxtid

Att använda sig av kvastens magi. Inom mig. Visuellt. Att låta kvasten styra mig dit jag behöver vara. Dit vindarna bär. Att släppa på oron. Alla måsten. Att bli fri i kropp och själ. Bli lyckligare. Hälsosammare. Kvasten vet vad som behövs. Tissel och tassel. Magin har påbörjats. Jag bävar, men är beredd…

Följ mig gärna på mitt häxinsta: lilithahex 🖤

Lilitha Hex

Ja, varför dröjde jag…

Att känna livet. Bakom den mörka horisonten. Att tillåta sig skratta högt där man inte borde. Att våga ta plats fast jag egentligen inte vågar. Jag släcker min rädsla med vatten. Jag struntar i att jag blir blöt. Vatten har då aldrig stört mig.

Häxtid.

Jag struntar i normer och gör det jag känner. Jag håller Gudinnan i handen och vandrar lyckligt vidare. Jag affirmerar högt så det dånar i berg och dal. Träden bugar och jag har fjärilar i håret. Och universum frågar varför jag dröjt så länge.


Följ gärna mitt häxinstagram: lilithahex 🖤

Lilitha Hex

Jag har varit här förut…

Jag har gått den här vägen länge. Jag har talat med varje träd. Lyft på varje sten. Jag har tvekat, stannat och väntat. Jag har förbannat tystnaden. Skrikit i mörkret. Jag har varit blind.

Häxtid.

Det knirrar och knarrar under mina fötter. Rötterna får plötsligt liv. Träden börjar prata. Småfolket står där och bugar. Tänk att jag äntligen fann det. Tänk att jag hittade tillbaka. Här vill jag stanna för evigt…

Följ gärna mitt häxinstagram: lilithahex 🖤

Lilitha Hex

Jag tänker inte…

Jag har gjort det förut. Och jo, jag har förändrats. Ändå står jag kvar på samma ställe. Fast jag så väl vet att jag måste vidare. Jag tänker inte fastna här. Måste hitta kraften. Måste hitta kraften.

Häxtid

Måste rota längre in i mig själv. Möta mina skuggor. Ta dem i handen. Omfamna dem. Visa mig orädd. Stark. Men tröttheten tar över och försvagar mig. Gör mig omotiverad. Affirmation: Måste hitta kraften. Måste hitta glöden. Må det ske…

Följ gärna mitt häxinstagram: lilithahex 🖤

Lilitha Hex

Häxvandring

Att gå ensam i en öde stad och känna friheten i att vara den jag är. Att lukta, lyssna och känna. Att blunda och gå men ändå hamna rätt. Att dansa för släckta lyktor. Att dra händerna längs husens väggar. Känna den sträva fasaden. Jag väljer att känna på livet fast det tar emot i bland.

Häxtid

Att sätta på mig hatten för att jag känner mig stolt. Att ta mig friheten att vara den jag är. När ingen behöver se. Jag har inget att bevisa. I min värld är jag prästinna. Jag är häxa. Jag är kvinna. Jag är den jag alltid varit. Den som universum en gång gav liv. Kraxa, flaxa mina vänner. Jag lämnade kvasten hemma…

Följ gärna mitt häxinstagram: lilithahex 🖤

Lilitha Hex

Jag vill inte tystna…

Att vandra i ett svajande rågfält och ta på livet. Att känna hur cellerna i kroppen fylls på med energi. Känna hur det kittlar på fingertopparna. Att känna hur den sträva rågen ändå tvekar i handen, såsom livet gör ibland. Jag stannar. Livet stannar. Jag står i skuggorna…

Häxtid

Månen drar sig tillbaka. Magin försvinner in i mig. Den fyller min kropp med vedmod, hamnar i vila. Jag återhämtar mig. Pustar ut. Jag hämtar kraft för att orka gå framåt. Lyssnar på mina drömmar. Lyssnar på min inre längtan. Dit jag vill komma. Där jag vill vara. Att inte låta skriket inom mig tystna. Jag vill höras. Jag vågar. Sakta men säkert. En bit i taget. Hur är det med dig? Vågar du?

Lilitha Hex

Längtar tillbaka

Naturen kallar på mig och det värker i mitt hjärta när jag befinner mig i naturen. Jag står osynlig i ett rågfält. Känner hur hjärtat ökar takten. Jag blundar. Minns. Reflekterar.

Häxtid.

Nånting inom mig börjar längta. Min själ söker sitt ursprung. Där allting började. Där jag gick barfota under bar himmel. Pratade med månen. Jag har varit där förut. Jag känner igen mig.

Lilitha hex

En ny start. En ny början.

Att få vara fri i tanken och göra som man vill. Utan att behöva känna massa krav. Utan att känna ångest. Att känna att jag duger. Att vara bra nog. Att få vara den jag är. Få göra det jag vill. Att bara få vara sådär obekväm ibland. Som att vara lat. Trött. Omålad. Ful. Egoistisk. Vilsen. Obeslutsam. Tramsig. Konstig. Krånglig. Flamsig. Fnittrig.


Häxtid

Att vara ett med universum. Att ha tillit. Att gå sin egen väg. Strunta i vad andra tycker. Prata med månen. Med småfolk. Med fjärilar. Det tar tid att hitta sig själv. Att känna sig bekväm i den man är. Jag har letat i hela mitt liv. Och nu är jag nästan där.

Lilitha Hex

Gör du också så?

Oj, oj, oj… Nu var det länge sen jag bloggade. Jag har liksom inte riktigt kommit mig för. Men ni ska veta att jag många gånger öppnat upp ett dokument och börjat skriva lite. Men så har liksom andan gått ur mig. Orden har försvunnit. Känslan har försvunnit. Jag fungerar så att orden måste komma inifrån mig direkt när jag skriver. Minsta lilla krav så lägger hjärnan av. Eller jag vet inte. Men nu så gör jag ett försök igen. Jag älskar ju att skriva. Och min hjärna har oftast massa tankar och funderingar. Som nu när hösten börjar göra sig påmind. Sen så har sättet att skriva blogginlägg förändras märker jag. Min hjärna har lite svårt för allt för många förändringar ljust nu så bilderna hamnar där de hamnar. Blir alldeles förvirrad ju…haha. Det var väl bra som det var förut, tycker jag och känner mig lite som en bakåtsträvare. Det här blogginlägget kanske inte är mitt bästa heller. Men ska försöka att komma igång lite igen.

Det är den 9:de månaden och månen är i växande fas. En fas då det är bra att starta upp saker och ting i livet. Stora som små. Jag gör det varje månad, dessvärre avslutar jag dem inte på det sätt som jag önskar. Jag är lite slapp i sinnet om man säger så. Och personligen är jag i en sån fas då jag behöver mycket inspiration. Och något som ger mig inspiration just nu är pumpor, döskallar, höstlöv osv. Ja, eller allt som har med hösten och Halloween att göra. Jag bara ÄLSKAR allt som har med Halloween att göra, även det kommersiella skräpet. Japp, sån är jag. Jag blir som ett barn. Och varje år har vi som tradition att åka in till Butterix för att kolla in allt från vampyrtänder till monsterservetter. Man behöver ju inte alltid köpa saker, utan man kan bara titta, ha kul och låta sig inspireras.

Men hösten är ju så mycket mera än Halloween. Det här med att börja tända upp ljus i mörkret är lite speciellt tycker jag. Det är i och för sig alltid mysigt. Men just nu under hösten tycker jag att det är lite mera mysigt. När man är ute och går så känner man också de där lite kyligare vindarna. Jag tycker dem är så befriande på något vis. Så kravlösa och poetiska. Ja, jag blir lite poetisk när jag är ute och går under hösten. Jag tycker färgerna blir klarare, liksom mina tankar.

Sen är det nu häxan inom mig börjar sprattla och jag blir så kreativ och rastlös på samma gång. Känner ni igen er? Ni vet när ni sitter och pysslar och skapar för egen del så står tvätten, dammsugaren, disken och dylikt och ropar på dig. Men ibland struntar jag i det. Ibland är det skönt att bara strunta i det. Att sitta kvar i den skapande bubblan man befinner sig i. Jag önskar bara att man hade mera tid för det. All tid. Men det är oftast något annat som måste göras. Gör du också så? Att du struntar i måsten som borde göras?

Eller som nu när jag varit förkyld och inte orkat göra någonting. Har varit täppt i näsan och har haft ont i huvudet. Tänk i förmiddas drömde jag att jag fick en stroke eller nåt. Jag var i någon slags gym och jag kände hur jag var på väg att tuppa av, flera gånger. I drömmen alltså. Det betyder nog att jag behöver ändra strategi i livet. Bryta mönster. Det är så lätt att man faller tillbaka till sånt i livet som behöver förändras. Men jag ser ändå ljusningen som kommer långt där framöver. Jag måste ha lite tålamod bara. Nästa helg ska jag gå delkurs 2 i mediumskap. Det ser jag verkligen fram emot. Det ska bli både spännande och kul att få utvecklas mera.

Puss & Kram Lilitha Hex