Jag är hemma och sjukskriven i ett par veckor. Och jag kommer inte att gå in på all skit jag går och drar på. Kan bara säga att jag har typ ont i hela kroppen. När jag sitter, går och ligger. Det spelar liksom ingen roll vad jag gör. Det gör ont! Jag käkar tabletter varje dag och jag måste säga att jag börjar att bli riktigt trött på det. Man känner sig som en riktigt tablettmissbrukare. Men nu är jag hemma och sjukskriven och har inte tagit något smärtstillande tabletter på ett par dagar. Tänkte att jag skulle rensa ur kroppen lite. Och då blir konsekvensen att man har ont. Jäkligt ont! Men jag ska försöka att härda ut så gott det går nu när jag bara behöver vara hemma. Och då får man göra saker så att man glömmer bort att man har ont som att småstäda och fixa lite. Jag måste ju röra på mig. Men jag har även suttit och gjort armband. Behöver jag ens nämna smärtan som blir när man har suttit i soffan i en längre stund. Men just när jag sitter gör det inte så ont. Men när jag reser mig… För det är så det är. Går jag för mycket, då gör det ont. Och sitter jag för mycket, då gör det ont. Jag försöker hitta en balans i detta, men det går sådär. Någon kanske känner igen sig? Ska få kontakt med ett smärtteam, det ser jag fram emot. En läkare, kurator och sjukgymnast. Det blir nog bra i slutändan. Men jag tror kuratorn kommer fly när hon ser mig…

Att skydda sina celler är viktigt

Förresten. I går hade jag en vän hemma som mätte hur mycket antioxidanter jag har i min kropp. Jag har ingen koll alls på sånt här. Antioxidanterna skyddar våra celler och som även skyddar oss mot massa olika sjukdomar. Och som ni förstår så hade jag allt för låg halt av antioxidanter. Kroppen försöker själv balansera och skapa de kroppsegna antioxidanter som behövs för att binda de fria radikalerna, alltså det som anses skapa de sjukdomar som antioxidanterna motverkar i vår kropp. Men ibland så klarar dem inte av det och kroppen kommer ur balans. Som min. Jag håller på att sakta men säker ta död på min kropp. Mitt tempel. Så vid kroppslig obalans, som jag har, kan de fria radikalerna skapa sjukdomar i kroppen som till exempel cancer. Denna djävulska sjukdom. Men även sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar, inflammationer osv… Och det blir ju inte bättre av att man sover dåligt, stressar, röker, dricker för mycket alkohol osv. Ja, ni får googla vidare om ni vill veta lite mera grundligt om det här. Känner inte att jag är speciellt vetenskapligt utvecklad när det gäller sånt här. Men intressant är det. Och jag förstår att all min smärta kan ha med detta att göra. Så nu ska jag göra bot på detta.  Så nu ska jag tänka på vad vi ställer på vårt matbord. Det kommer att bli mycket frukt och grönt framöver. Jag kommer alltså att duka fram massor av antioxidanter. Jordgubbar, blåbär, broccoli, morötter och andra nyttigheter. Jag måste se till att skydda mina stackars celler.

Min styrka är min bästa vän

Nu när jag mår bra i psyket så är det dags att ta itu med kropp och hälsa. För det måste jag ändå berätta. Att så bra som jag mår inombords just nu har jag aldrig gjort. Jag har aldrig varit så stark inombords som jag är nu. Jag trivs med mitt liv och mina val som jag gör. Jag trivs med mitt jobb även om det är allt för stressigt ibland. Visst finns det lite att jobba på, men än tänker jag inte lägga näsan i vädret. Därför kommer jag nu att ägna mig mycket åt att må bra i kroppen. Jag måste gå ner i vikt. Där är jag i riktig obalans just nu. Och kanske många av mina krämpor försvinner när det sker. För nu jäklar brinner det i faggorna. Men jag kommer göra det på mitt sätt och i min takt. Ingen stress. Jag måste ha tålamod. Och det är en del av mig som jag måste jobba på. Mitt tålamod. Jag vill ju att allt händer på en gång, helst redan igår. Men det kommer bli bra det här. Jag har tillit till universums plan med mig. 

Mina magiska armband

Så tillbaka till mina armband. Det är ett perfekt tillfälle för mig att stressa ner. Både på ett fysiskt och psykiskt sätt. För när jag sätter mig och pysslar med det så försvinner tid och rum. Jag älskar att göra mina armband. Och såklart så mår jag inte sämre av att det är häxarmband som jag gör. Det är symboler av pentagram, katter, kvastar, kittlar, häxhattar, månar. mm. på armbanden. Detta är en del av min magiska värld. Och det ligger smyckesdelar över hela vardagsrummet när jag håller på. Och om jag hade haft en skorsten så hade det flimrat ut massor av magiska färger ur den…hihi. Som det gör ur feernas hus i Törnrosa. Hur det än är så lägger jag in massor av kärlek, kraft och magi när jag gör mina armband. Och det tar sin lilla tid att trixa till de små berlockerna. Och mina tummar tar lite stryk också. Jag berättade ju att jag har ont i hela kroppen, så även i tummarna. Det är väl artros som spökar antar jag. Men det är ett kärt besvär. Och som med allt så får jag göra det i lagom doser. Det är väl förövrigt mina armband som håller mig kvar i andligheten. Det kreativa inom mig är en stor del av mig. En stor del som jag inte riktigt hinner med när jag jobbar heltid som lärare. Men det handlar väl om prioriteringar som med allting. Och det är det jag behöver komma underfund med? Hur ska mina prioriteringar se ut här framöver? 

Förresten, nu ljög lite här ovan, Det är inte bara armbanden som håller liv i min andlighet. Jag har faktiskt gått ett år på en prästinneutbildning med Lola Korpstjärna i spetsen. Och jag kan numera titulera mig som en Frejas dotter. Nu har jag startat mitt andra år. Men mer om det en annan gång. Dessutom håller jag på att skriva på en handbok för nya häxor, hur man på ett enkelt sätt kan locka fram häxan inom sig. Men vi får se hur det blir med den. Tiden räcker inte till. Hjälp! Måste prioritera…

Puss & Kram Lilitha Hex