List

Att våga leva det liv man vill ha

2

Alltså…

Just nu händer mycket i mitt liv. Inget speciellt, märkvärdigt eller så. Det bara händer massa saker. Saker kommer in i mitt liv. Många roliga saker. Vissa saker är magi utica332973fc363da77aefed58534dcd5c_L fingerspetsarna och vissa saker är hur omagiskt som helst. Men hur det än är så vet jag att universum har ett finger med i spelet. Jag är som en marionette där trådarna spänner åt många olika håll. Livstråden spinner och spänner. Jag är redo på vad som än händer. Jag har neutraliserat mig. Det som sker det sker. Allt har en mening. 

Jag har mer och mer insett hur jag vill att mitt liv ska se ut och vara. Mina drömmar talar till mig hela tiden. Jag har insett att sanningen är den bästa vägen att gå, även om det kan få vissa konsekvenser. Självklart har jag insett min sanning för länge sen, men att fullt leva ut den har jag aldrig riktigt vågat göra. Men nu känner jag att det är dags. Om de vill ha mig får de ta mig som jag är. Det finns förstås bitar kvar som jag fortfarande inte vill eller vågar ta fram. Men kanske det ska vara så. Att vissa sanningar som man har mår bäst av att stanna kvar inom en. Det viktigaste är att vi vet att de finns. Att de finns där för att kanske en dag så…

Att våga leva det liv man vill ha…

Ja, jag nöjer mig med det just nu. Jag har kommit en bra bit på vägen. Inte illa pinkat. Men jag vet också att den ljusaste dag kan mörkna ganska så fort. Man är som en berg-och-dalbana. Det är så det är när man är en känslomänniska. Upp och ner och ner och upp. Och ibland behövs det inte mycket för att man skrattar hejdlöst för att i nästa stund brejka ihop fullständigt. Jag är en känslomänniska. Eller kanske ett psykfall. Jag bryr mig inte. Jag tror det är så, att jag måste lära mig att leva med det. Jag måste lära mig att livet inte alltid behöver vara så himla bra och perfekt jämt. Det är ok att bryta ihop ibland. Det är ok att inte vilja gå upp ur sängen ibland. Det är ok att strunta i alla måsten i bland. Jag är som jag är och måste lära mig att leva med det. Det kunde faktiskt vara värre. Jag har armar och ben. Jag är frisk. Jag kan se, jag kan höra och jag kan andas. Tänk vilken gåva. 

Men som sagt. I morgon är en annan dag. Vi får se hur jag mår då. Men av någon anledning känner jag att mitt liv är på väg tillbaka. Jag är på väg ut ur mörkret…

Lilitha Hex

1

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

2 kommentarer

  1. Elin den

    Vad härligt att livet börjar gå mot det bättre! 🙂

    • lilithahex den

      Tack sötnos, hoppas att det håller i sig. Kram Lilitha Hex

Lämna en tanke