1 dagar kvar till Samhain/Halloween den 31 oktober

Kan inte låta bli att älska halloween. Jag är banne mig värre än barnen. Här kommer jag att berätta lite smått och kort om vad jag har snappat upp genom åren om denna högtid. Rätta mig gärna om jag skrivit fel någonstans. Och att tänka på är att detta är mina tankar och ord om Halloween. Vet ju att vissa har lite svårt för denna högtid. Men smaken är som baken och det måste man respektera. Åt båda håll!

All Hallow’s Eve, (Allhelgonadagen), eller Halloween som man oftast kallar det nu för tiden, har sitt ursprung på Irland och delvis i Skottland med rötter från den uråldriga förkristna keltiska nyårsfesten Samhain. De gamla kelterna firade Samhain redan för 2 000 år. Samhain är namnet för november på några keltiska språk och firades med en markering om att sommren var slut och vintern nu påbörjades. Detta firades med en skördefest. Festen började natten till den 31 oktober. Halloween kommer av engelskans ”all hallows eve”, namnet på kvällen före allhelgonadagen. Det var under Samhain som de döda återvände tillbaka till jorden. Den behornade Guden Samhain var namnet på dödsguden i den keltiska mytologin. Och enligt den keltiska mytologin samlade han denna natt ihop alla själar som dött under året för att visa dem vägen till sitt nya rike. Därefter tändes brasor och man sjöng ramsor för att skydda de dödas själar mot onda andar. Man trodde att spöken, häxor och annat ”oknytt” var extra aktiva under den natten. Fast ord som spöken och häxor användes inte då såklart men jag skriver det så att det blir lättare att förstå. Halloweenkvällen var inte bara fylld av döda andar, spöken, häxor osv. Det var dessutom en magisk natt då det mesta var möjligt. Man trodde till exempel att just denna natt så var det möjligt att se in i framtiden.

Bus eller godis?

På Irland, liksom på många andra ställen, trodde man att småfolket utsatte människorna för små spratt och olika skämt och man började då själva ställa till med olika rackartyg till sina vänner och ovänner för att sen kunna skylla på småfolket. Så urholkade man rovor som man satte ljus i, och man offrade till andevärlden och till gudarna för att få beskydd och klädde ut sig till skrämmande figurer. Så seden att springa ”bus eller godis” är faktiskt inte ett helt amerikanskt påhitt som man skulle kunna tro. Som hela grejen med halloween så kommer även detta från den irländska landsbygden. På grund av fattigdom så tog man vara på all magi och skrock som fanns i halloween-seden. Man klädde ut sig i hemska kostymer och knackade på dörren och tiggde mat i utbyte mot beskydd mot onda makter. Fick man ingen mat så spelade man människorna i det huset något elakt spratt. Sånt här händer ju även idag. Vet att vår granne en gång fick toapapper inlindad runt sin veranda på grund av att han inte gav något godis…

En liten krydda i den grå vardagen

Vi människor är olika och jag vet att inte alla gillar detta med ”bus eller godis”, men jag för min del tycker att det är en liten krydda i den grå vardagen. Det är ju ändå bara en gång om året. Jag vet att det är många som tycker att det är hemskt att barnen ska gå omkring och tigga. Men ärligt. Det finns värre saker ett barn kan göra. På samma gång tycker jag att det är lite företagsamt av barnen att våga göra bus eller godis. Det ligger ju dock lite jobb bakom det hela. Så tycker jag. Andra kanske tänker annorlunda. Min egen lilla häxunge älskar att få klä ut sig till något sött och läskigt. Halloween har väl numera på sätt och vis blivit barnens högtid, och vilket barn tycker inte om att klä ut sig och hänge sig till lite rollspel. Det handlar inte enbart om att gå runt och tigga godis. Det är faktiskt kul att få klä ut sig också. Att få klä ut sig till läskiga monster, häxor, prinsessor, spöken och annat kul. Förresten vem gör inte det? Alla har vi väl ett litet barn inom oss? Dessutom så har en ny halloweentrend börjat i USA och det är att barnen samlar in pengar till Unicef i stället för att tigga godis. Och det är ju en bra trend tycker jag. Så tog alltså irländare med sig seden till USA på 1800-talet, och sen utvecklades högtiden sakta men säkert till hur den är idag, rovorna byttes ut mot pumpor eftersom det passade amerikanska klimatet bättre. Till Sverige kom traditionen ordentligt under 90 – talet och jag föll för den direkt. Jag älskar pumpor, gula, gröna, oranga, glada, sura, hemska, läskiga osv. Det kan låta fånigt men jag blir alldeles varm inombords när jag håller i en pumpa och blir helt galen när jag ser dem, och jag kan inte förklara varför. Som ni förstår så älskar jag Halloween också och det är väl egentligen därifrån min kärlek till pumporna kommer, å det kan jag väl tacka min kära mor för.

Pumpan kom till vår familj för att stanna

För typ hundra år sen, eller ja det känns i alla fall så, när mina grabbar var små, då hade min mor och far köpt en riktigt stor pumpa till oss. Min mamma älskade traditioner och tog vara på det så fort hon fick chansen. På den tiden var inte Halloween så utbrett i Sverige, detta var någon gång i mitten av 90-talet. Jag tror att det var under denna tid som Halloween började introduceras här i gamla Svedala. Vissa var helt chockade över alla dessa hemska spökerier som drabbade vårt land i slutet av oktober. Vissa älskade det. Min mamma var överförtjust och jag stod på hennes sida. Äntligen en ljusglimt under denna mörka tid på året. I alla fall, både jag och mina två söner tittade storögt på när min far bar in den enorma pumpan in till oss och ställde den på köksbordet med en duns. Jag tror inte vi någonsin sett en liknande pumpa på riktigt. Vi blev helt eld och lågor över detta enorma orangea fruktklot. Mamma sa att vi kunde rita ögon och mun på den. Mamma visste det mesta. Sen så ritade grabbarna läskiga ögon och tänder på dem, vi fattade inte då att man skulle gröpa ur den och skära ut ett ansikte på den…hahaha. Vi var helt lyriska. Sen så satte vi stolta ut den på trappan och beundrade vårt mästerverk. Vi kom alla överens om att vår pumpa var den absolut finaste vi sett. Tror nog att vi var ganska ensamma om att ha en pumpa på verandan på denna tid och det var väl då grannarna fick bevis på att vi var lite småtokiga.

Är pumpan en frukt?

Lite snabb fakta om pumpan:

–         Kommer ursprungligen från USA

–         Kom till Europa under 1500-talet

–         Är oftast runda och med orange färg (men det finns andra varianter)

–         Innehåller c-vitamin och går alldeles utmärkt att äta och god att använda i soppor och pajer.

–        Pumpa har använts i flera tusen år av indianerna i Nordamerika till matlagning och prydnader.

–         Tillhör gurkväxter, alltså är den inte en frukt utan en grönsak.

–         Världens största pumpa vägde ca 1054 kilo, 2014 i Tyskland

Förresten den största pumpan som funnits är nog i Sverige ändå, fast den är gjort av plåt eller något. Härom året fixade man nämligen Globen till en Halloweenpumpa. Coooolt tycker jag. Läs mera här: Världens största pumpa. I nästa inlägg ska jag berätta lite om hur traditionen om Jack kom till, ni vet den där lyktgubben. Välkommen åter och upplev lite av min Halloweenfeeling.

Jack the Globe