List

Att vandra ensam i sig själv…

0

Jag har kommit in i en period då jag tänker mycket på vad som händer och sker runt omkring mig. Jag analyserar det mesta som kommer till mig. Vet att jag måste skärpa mig lite. Att inte vara så öppen hela tiden. Det tar både kraft och energi från mig. Jag dränerar mig själv. Det är min utmaning i livet. Att lära mig att stänga av och inte bry mig om sånt jag inte behöver lägga mig i. Känner ni igen er? Men tankar kommer. Bara sådär. Vips så dyker dem upp fast jag inte vill. Min hjärna är snabb som en reptil ibland. Den överlistar mig den rackaren. Men ibland blir min hjärna alldeles för full. Ni vet så där som när bägaren rinner över. Jag hinner helt enkelt inte att sortera bort sånt som jag inte längre behöver. 

Kontakten med mig själv är viktig…

För visst är det så att det ibland är svårt att få allt i livet att gå ihop. Att få bitarna att liksom falla på plats. Ibland kan det gå så långt så att det känns som ens liv håller på att rasa samman. Man tappar liksom fokus. Kippar efter andan. Allt står en upp över öronen. Man håller på att bli galen! Ja, ni vet vad jag menar. Och fast man bestämt sig för att inte hamna där så gör man det i alla fall. Som för mig. Det spelar ingen roll om jag bestämmer mig för att jag minsann inte ska hamna där igen. Det räcker med några sömnlösa nätter och stressiga dagar. Skrivbordet på jobbet har blivit lika fullt som tvättkorgen hemma. Man ska hinna med ditten och datten. Men hinner ingenting. Man står och snurrar på samma ställe. Då blir man frustrerad. Sömnlösa nätter, stress, full tvättkorg, fullt skrivbord och slutligen frustrerad. Ja, ni förstår ju själva hur det slutar. Antar att de flesta har varit med om detta någongång. Det är då man måste stanna till och andas. Reflektera. Vad tusan håller jag på med? Vad är viktigast? Vad ska jag prioritera? Hur ska jag hitta balansen inom mig igen? Hur ska jag ta kontroll över mitt liv igen? Många gånger så prioriterar vi fel saker. Vi lyssnar för mycket på andra. Mänskligt. Men inte alltid så smart. Det bästa sättet att finna sin inre balans är se till att ha förtroende för sig själv, att lita på sig själv och på det man tror och känner. Då gör det inget om man spårar ur lite då och då. Man har en slags vetskap om hur det fungerar. En grund att stå på. Man är medveten. Men man måste vara försiktig. Allt har konsekvenser.

Livet kommer emellan då och då…

Att lita på sig själv är inte alltid lätt och när vi söker våra svar så söker vi oftast utanför oss själva. Vi tittar i böcker, söker på nätet eller frågar våra nära och kära, våra vänner. Och det är inget fel i det då det behövs objektiva svar på våra frågor emellanåt. Men ibland så har vi många av svaren vi söker närmare än vad vi tror och tänker. Vi har dem nämligen inom oss själva.

Vad som är skillnaden är om vi frågar andra parter för att vi inte vet eller för att vi inte känner tilliten till oss själva. Att vi frågar andra för att vi inte vågar tro på det vårt inre försöker säga. Vi måste se till att ha förtroende till vår egen förmåga och tillit och våga stå för det. Vi måste lära oss att hantera de frågor och situationer som kommer till oss. Det här innebär förstås inte att man ska tro att man klarar av allt själv och på så vis inte behöver någon annan. Man måste se till att ha ett gott självförtroende. Detta innebär förstås inte man ska tycka att man är bättre än någon annan, utan att man vet hur man ska hantera olika situationer som man ställs inför. Och då är det bara att använda sig av sin intuition. Intuitionen är en sida som många glömmer att ha kontakt med. Många är också rädda för att använda den.

Att vandra ensam i sig själv…

Intuitionen är den inre rösten som talar till oss och vägleder oss i vår vardag. Den är en del av oss som vet mera om oss än något annat. Det är den som till exempel berättar för oss om något känns fel, hur vi ska välja mellan saker, eller vad vi ska arbeta med. Den finns där hela tiden och berättar hur vi ska gå till väga när vi känner oss osäkra. Om vi ska gå åt höger eller vänster. Om du ska stanna eller gå osv. Den berättar sanningar för oss som vi inte alltid vill ta till oss eller vill lyssna på, men om vi bara uppmärksammar oss på vad viskningarna som kommer till oss vill säga så finner vi det sanna och rätta svaren vi vill ha. Livets vägar blir lättare att följa. Jag pratar om egen erfarenhet. Jag pratar och lyssnar på min intuition varje dag. Låter kanske knäppt. Men så är det. Folk får tycka vad dem vill om det. Att få kontakten med mitt inre är bland det bästa som hänt mig. Är det nu jag ska sätta på mig foliehatten…hahaha.

Det handlar om att vandra ensam i dig själv. För det är så. Intuitionen är vår bästa vän, då den alltid vill vårt bästa. Och utan den så förlorar vi både vårt fokus och våra visioner. Så lyssna inåt ordentligt. Våga tro på det du ser, hör och känner. Ingen känner dig bättre än vad du gör själv om du bara vågar ta reda på sanningen. 

Ett litet tips som jag brukar använda mig utav är denna lilla enkla handling. Ta en helt vanlig dag i ditt liv. Bestäm dig för att verkligen lyssna till din inre röst under en hel dag. Lyssna på vad den säger. Låt inte förnuftet ta över och lyssna inte på den där kritiska rösten som säger att du inbillar dig. Börja fråga dig saker och låt det första som kommer till dig bli det rätta svaret. Det kanske kan kännas lite konstigt i början. Men man vänjer sig fort, om man tillåter sig att acceptera det faktum att intuitionen alltid talar till oss.

Det är dags att hälsa intuitionen, din inre röst, välkommen in i ditt liv och bli kompis med den. Jag lovar att du aldrig kommer att känna dig ensam igen…

Lagen om totalt tillit: När vi slutar oroa oss och låter universums gudomliga vägledning guida oss genom livet, upphör sjukdomar och problem att existera i våra liv. Det kan vi börja gå framåt på ett nytt sätt. Då tillåter vi guidning, beskydd och välsignelse att komma igenom.

Puss & Kram Lilitha Hex

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke